Gersen (Gymnocephalus cernuus) förekommer i Kävlingeåns lugnflytande delar och i några sjöar. Den liknar abborren i form och gösen i färg men är betydligt mindre. Gärsen kan bli ca 15 [...]
I åns nedre delarna förekommer skrubbskäddan (Platichthys flesus), som under sina första år vandrar upp i sötvatten för näringssök. Skrubbskäddan kan i ån bli ca 30 cm. Leken sker i [...]
Havsnejonöga (Petromyzon marinus) fanns enligt Lilljeborg (Sveriges och Norges Fiskar 1891) i Öresund i trakten av Lomma och i ån, där den fångades i Löddeström. Inga säkra uppgifter finns idag [...]
Nejonögon tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra planeri) och flodnejonöga (Lampetra fluviatilis), [...]
Storspiggen (Gasterosteus aculeatus) förekommer allmänt i Kävlingeån och dess tillflöden. Den liknar småspiggen men har benplåtar på sidorna och har 3 ryggtaggar. Storspiggen kan bli ca 8 cm. Den leker [...]
Småspiggen (Pungitius pungitius) förekommer allmänt i Kävlingeån och dess tillflöden oftast på grunt vatten i tät vegetation. Den liknar storspiggen men är gulgrön och har 7 till 11 ryggtaggar. Småspiggen kan [...]
Ålen förekommer allmänt i vattendragen och i sjöarna. Den är en ormliknande fisk med mycket små fjäll och slemmig hud. Ålen fortplantar sig i havet men lever en stor del [...]
Laken (Lota lota) förekommer sparsamt i Kävlingeån. Laken är den enda torskfisk som lever i sötvatten. Den är långsträckt, har en marmorerad teckning och en lång skäggtöm på hakan. I [...]
Stensimpan (Cottus gobio) förekommer sparsamt i Kävlingeån och mer allmänt i Klingavälsån. Den är en liten bottenbunden fisk med stort huvud och stora bröstfenor. Stensimpan kan bli ca 12 cm. [...]
Groplöjan förkommer mycket sparsamt i åarna och i intilliggande dammar. Den förekommer i sjöarna Häljasjön och Krankesjön. Groplöjan är en liten mörtliknande fisk som har en delvis reducerad sidolinje. Den [...]
