Gersen (Gymnocephalus cernuus) förekommer i Kävlingeåns lugnflytande delar och i några sjöar. Den liknar abborren i form och gösen i färg men är betydligt mindre. Gärsen kan bli ca 15…
I åns nedre delarna förekommer skrubbskäddan (Platichthys flesus), som under sina första år vandrar upp i sötvatten för näringssök. Skrubbskäddan kan i ån bli ca 30 cm. Leken sker i…
Havsnejonöga (Petromyzon marinus) fanns enligt Lilljeborg (Sveriges och Norges Fiskar 1891) i Öresund i trakten av Lomma och i ån, där den fångades i Löddeström. Inga säkra uppgifter finns idag…
Nejonögon tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra planeri) och flodnejonöga (Lampetra fluviatilis),…
Storspiggen (Gasterosteus aculeatus) förekommer allmänt i Kävlingeån och dess tillflöden. Den liknar småspiggen men har benplåtar på sidorna och har 3 ryggtaggar. Storspiggen kan bli ca 8 cm. Den leker…
Småspiggen (Pungitius pungitius) förekommer allmänt i Kävlingeån och dess tillflöden oftast på grunt vatten i tät vegetation. Den liknar storspiggen men är gulgrön och har 7 till 11 ryggtaggar. Småspiggen kan…
Ålen förekommer allmänt i vattendragen och i sjöarna. Den är en ormliknande fisk med mycket små fjäll och slemmig hud. Ålen fortplantar sig i havet men lever en stor del…
Laken (Lota lota) förekommer sparsamt i Kävlingeån. Laken är den enda torskfisk som lever i sötvatten. Den är långsträckt, har en marmorerad teckning och en lång skäggtöm på hakan. I…
Stensimpan (Cottus gobio) förekommer sparsamt i Kävlingeån och mer allmänt i Klingavälsån. Den är en liten bottenbunden fisk med stort huvud och stora bröstfenor. Stensimpan kan bli ca 12 cm.…
Groplöjan förkommer mycket sparsamt i åarna och i intilliggande dammar. Den förekommer i sjöarna Häljasjön och Krankesjön. Groplöjan är en liten mörtliknande fisk som har en delvis reducerad sidolinje. Den…
