Sid 1 (29)
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2021-09-27
meddelad i Växjö
Mål nr M 6195-20
Dok.Id 594472
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 81
351 03 Växjö
Kungsgatan 8 0470-560 100 måndag – fredag
E-post: mmd.vaxjo@dom.se 08:00–16:00
www.domstol.se/vaxjo-tingsratt
PARTER
Sökande
Kävlingeåns-Löddeåns Fiskevårdsområdesförening, 846004-9565
Box 565
201 25 Malmö
Ombud: Viktor Hebrand
Fiskevårdsteknik AB
Kaprifolievägen 1
227 38 Lund
SAKEN
Ansökan om tillstånd att anlägga faunapassage och genomföra biotopvårdsåtgärder
vid Rinnebäcks dämme, Lunds och Kävlinge kommuner
Avrinningsområde: 92 N: 6184345 E: 383333 SWEREF99 TM
_____________
DOMSLUT
Tillstånd och villkor
A. Mark- och miljödomstolen föreskriver följande villkor för den dämning av
Kävlingeån som Kävlingeåns-Löddeåns Fiskevårdsområdesförening bedriver i
enlighet med en urminnes hävd på fastigheterna Rinnebäcks Stamp 1:2, Lunds
kommun och Rinnebäcks Mölla 3, Kävlinge kommun.
1. Dammens avbördning ska styras av dess skibordsöverfall och stentröskel
till fiskväg. Skibordsöverfallet ska ha en höjd med medeltal +7,55 och får
inte i någon del överstiga +7,75. Bredden får inte understiga 130 m.
2. Sökanden ska senast tre år från den dag då denna dom vunnit laga kraft ha
anlagt en ny faunapassage i stamprännan som möjliggör upp- och
nedströmspassage för i vattendraget förekommande arter av fisk och andra
vattenlevande djur.
Sid 2
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
3. Avledning av vatten till den nya faunapassagen ska styras av en stentröskel
med bottennivån +6,90 och flödet ska alltid överstiga 660 1/s eller
tillrinningen minus 100 l/s, om tillrinningen understiger 760 l/s.
4. En fast vattenståndsskala (pegel) i RH2000 ska placeras omedelbart
uppströms dammen. På skalan ska utmärkas den nivå som motsvarar ett
flöde på 760 l/s.
5. En fast vattenståndsskala (pegel) i RH2000 ska placeras i faunapassagen. På
skalan ska utmärkas den nivå som motsvarar ett flöde på 660 l/s.
B. Mark- och miljödomstolen lämnar Kävlingeåns-Löddeåns
Fiskevårdsområdesförening tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken,
att anlägga en faunapassage (s.k. omlöp) i stamprännan på fastigheten
Rinnebäcks Stamp 1:2 och den samfällda fastigheten Rinnebäck Stamp S:2,
Lunds kommun,
att blockera befintlig fiskväg och utskov,
att utföra biotopvårdande åtgärder på sträckan mellan dammen och GCbron
på fastigheterna Rinnebäcks Stamp 1:2, Lunds kommun och
Rinnebäcks Mölla 3, Kävlinge kommun, samt
att fälla träd och buskar på dammvallen.
För tillstånden enligt B ska följande villkor gälla.
6. Arbetena ska bedrivas i huvudsakligen överensstämmande med vad
sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt har uppgett eller
åtagit sig i målet, om inte annat framgår av övriga villkor.
7. Arbeten i vatten får endast utföras mellan den 1 juni – 15 oktober.
8. När faunapassagen anläggs ska även befintligt utskov med spettlucka
blockeras.
9. Arbetsmaskiner som används i eller i direkt anslutning till vattenområdet
ska vara försedda med slangbrottsventiler. De smörj- och hydrauloljor som
används ska uppfylla miljökraven i Svensk Standard.
10. Medel för omhändertagande av läckage och spill från maskiner ska finnas
tillgängligt på plats.
Sid 3
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
11. Uppställning av maskiner får inte ske i närheten av vattendraget.
12. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och
utvärderingsmetod ska finnas och ges in till tillsynsmyndigheten senast två
månader innan arbetena påbörjas.
Mark- och miljödomstolen överlåter, med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket
miljöbalken, åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor om,
Den närmare utformningen av faunapassagen,
Skyddsåtgärder och begränsningar av verksamheten till skydd mot
grumling,
Underlag för att visa sambandet mellan vattennivå och vattenföring,
Kontroll, inklusive faunapassagens funktion.
Förbud mot fiske
Mark- och miljödomstolen förbjuder, med stöd av 28 kap. 13 § miljöbalken, fiske
inom det område som markerats på nedanstående karta, efter det att den nya
faunapassagen anlagts.
Sid 4
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Kävlingeåns-Löddeåns Fiskevårdsområdesförening ska tydligt märka ut
området i terrängen med skyltar och i framtiden underhålla dessa.
Miljökonsekvensbeskrivning
Mark- och miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller
kraven i 6 kap. miljöbalken.
Arbetstid
De genom denna dom tillståndgivna arbetena ska vara utförda inom tre (3) år från
den dag då domen vunnit laga kraft.
Oförutsedd skada
Anspråk enligt 24 kap. 18 § miljöbalken på grund av oförutsedd skada till följd av
de tillståndsgivna arbetena ska för att få tas upp till prövning framställas till markoch
miljödomstolen inom fem (5) år från arbetstidens utgång.
Prövningsavgift
Mark- och miljödomstolen ändrar inte den i beslut den 13 januari 2021 fastställda
avgiften för målets prövning om 10 000 kronor.
Rättegångskostnader
Mark- och miljödomstolen förpliktigar Kävlingeåns-Löddeåns
Fiskevårdsområdesförening att till Länsstyrelsen i Skåne län betala 17 600 kronor
och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
Verkställighet
Mark- och miljödomstolen förordnar enligt 22 kap. 28 § miljöbalken att tillståndet
enligt B (se ovan) får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.
_____________
Sid 5
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Rinnebäcks dämme är beläget i östra utkanten av Kävlinge tätort på gränsen mellan
Kävlinge kommun och Lunds kommun i Skåne län.
Kävlingeåns-Löddeåns Fiskevårdsområdesförening (sökanden) har ansökt hos
mark- och miljödomstolen om tillstånd att anlägga faunapassage och genomföra
biotopvårdsåtgärder vid Rinnebäcks dämme. Sökanden anser att dämmet bedrivs
med stöd av urminnes hävd och att detta i enlighet med 5 a § lagen (1998:811) om
införande av miljöbalken, MP, har rättskraft.
Sökanden åberopar en kulturhistorisk utredning samt en historisk kartanalys. Den
kulturhistoriska utredningen är del av en rapport från Länsstyrelsen i Skåne län med
titeln Vandringshinder i Skåne län II – Kulturhistorisk utredning.
Enligt sökanden styrker utredningen att dammen anlagts före 1882. Redan på 1560-
talet omnämndes en möllare från Rinnebäck och detaljerade kartor från 1765 visar
dammen i dess nuvarande läge och utformning. Dammen har inte förstärkts med
betong utan består fortfarande av den ursprungliga utformningen av lavad sten.
Dammens nuvarande utseende kan kännas igen från de tidigaste kända fotografierna
från början av 1900-talet. Dammen har således varken förändrats i utseende eller
läge. Den förändring som skett är att tidigare intagskanal till möllan blockerades
under 1960-talet i samband med att området användes för en polystyrenfabrik.
Stamprännan har blockerats samt ett utskov i dess anslutning. Den nuvarande
fiskvägen utfördes år 2007 och innebar en förändring på dammen då den är utförd
genom en liten sänkning i dämmets södra del. Åtgärden föregicks av diskussioner
med länsstyrelsen som även finansierade fiskvägen.
ANSÖKAN
Yrkande
Sökanden yrkar i första hand att mark- och miljödomstolen ger tillstånd:
att anlägga en faunapassage (s.k. omlöp) i stamprännan,
Sid 6
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
att utföra biotopvårdsåtgärder på sträckan mellan dammen och GC-bron
(gång- och cykelbro; mark- och miljödomstolens förklaring),
att blockera nuvarande fiskväg, samt
att fälla träd och buskar på dammvallen som hotar dammsäkerheten.
I det fall att domstolen inte anser att Rinnebäcks dämme drivs med stöd av
urminnes hävd yrkar sökanden, i andra hand, att mark- och miljödomstolen:
lagligförklarar dammen i dess nuvarande skick, och
ger tillstånd
att anlägga en faunapassage (s.k. omlöp) i stamprännan
att utföra biotopvårdsåtgärder på sträckan mellan dammen och GC-bron,
att blockera nuvarande fiskväg, samt
att fälla träd och buskar på dammvallen som hotar dammsäkerheten.
Allt i huvudsaklig överenstämmelse med bifogad teknisk beskrivning och
miljökonsekvensbeskrivning.
Sökanden hemställer vidare att:
Den tid inom vilken byggnadsarbetena ska vara utförda fastställs till tre (3)
år.
Tiden för oförutsedd skada fastställs till fem (5) år från utgången av
arbetstiden.
Tillstånd får ianspråktas utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.
Villkor i enlighet med sökandens förslag nedan fastställes.
Förslag till villkor
Sökanden föreslår följande villkor:
Arbetena ska bedrivas i huvudsakligen överensstämmande med vad
sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt har uppgett eller
åtagit sig i målet
Som skadeförebyggande åtgärder vid byggnationerna ska följande
försiktighetsmått tas:
Sid 7
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
– Samtliga arbeten ska utföras vid låg vattenföring mellan den 1/6 – 15/10.
– Arbeten i vattenområdet ska bedrivas på ett sådant sätt att grumling
undviks i möjligaste mån.
– Miljövänliga hydraulvätskor, godkända enligt Svensk standard SS155434,
ska användas i de maskiner som nyttjas.
– Medel för omhändertagande av läckage och spill från maskiner ska finnas
tillgängligt på plats.
– Uppställning av maskiner ska inte ske i närheten av vattendraget.
Ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och ges
in till tillsynsmyndigheten senast två månader innan arbetena påbörjas.
Sökanden föreslår att följande villkor förenas med driften av anläggningen:
Dammens avbördning ska styras av dess skibordsöverfall och stentröskel till
fiskväg. Skibordsöverfallet ska ha en höjd med medeltal +7,55 och bredden
ska inte understiga 130 m.
En vattenståndsskala i RH2000 ska upprättas uppströms dammen.
Sökanden ska senast tre år från den dag då denna dom vunnit laga kraft ha
anlagt en ny faunapassage i stamprännan som möjliggör upp- och
nedströmspassage för i vattendraget förekommande arter av fisk och andra
vattenlevande djur.
Avledning av vatten till en faunapassage i stamprännan ska styras av en
stentröskel med bottennivån +6,90 och flödet ska alltid överstiga 600 1/s
eller tillrinningen minus 160 l/s, om tillrinningen understiger 760 l/s.
Höjdsystem
Som höjdsystem anges samtliga nivåer i RH2000. Samtliga inmätta höjder har
gjorts med RTK-GPS samt totalstation. Som fixpunkt föreslås ståldubb horisontellt
inslagen i betonggrunden på boningshuset vid vägen Kävlinge – V Hoby, ca 600 m
söder om Rinnebäcks dämme (Sweref 99 TM: N6183710 E383370). Fixpunkten
ligger på höjden +23,769 i RH2000. Ingen fixpunkt har fastställts i direkt anslutning
till dammen.
Sid 8
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Planförhållanden
Fastigheten Rinnebäcks Stamp 1:2, som ligger på åns södra sida och där omlöpet
kommer anläggas, är inte detaljplanelagt. Fastigheten Rinnebäcks Mölla 3, som
ligger på åns norra sida och delvis berörs av biotopvårdsåtgärderna, är detaljplanelagd.
Gällande detaljplan från 1998 klassar detta område på norrstranden som
N2 (allmänt friluftsändamål) vilket innebär: Friluftsändamål. Område med
ängskaraktär. Området ska vara tillgängligt för allmänheten. GC-passage mellan
gatan och bron ska finnas. Åtgärderna strider således inte mot detaljplanen.
Områdesskydd och riksintressen
Kävlingeån omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken
(MB). I övrigt förekommer inga former av nationellt naturskydd i området.
Hydrologiska förhållanden
Vattenföringen i Kävlingeån vid Rinnebäck uppgår till ca 10,5 m3/s i medeltal
under året (SMHI 2019). Karaktäristiska flöden framgår av tabell 1 (se nedan).
Vattenståndet uppströms och nedströms dammen varierar med vattenföringen
eftersom ingen reglering sker. Över- och undervattenytan uppgick 2018-04-11 till
+7,75 respektive +6,85 vid ett flöde på 20,8 m3/s. Över- och undervattenytan
uppgick 2019-10-15 till +7,35 respektive +6,10 vid ett flöde på 1,60 m3/s.
Vattenståndet uppströms dammen beräknas uppgå till ca +7,60 vid
medelvattenföring, ca +8,05 m vid HQ50 och ca +7,20 vid LLQ (tabell 1).
Tabell 1.Karaktäristiska flöden från SMHI och beräknade vattenstånd uppströms
dammen.
Total vattenföring
(m3/s)
Övervattenyta
(RH2000)
HQ50 106 +8,05
MHQ 55,7 +7,90
MQ 10,5 +7,60
MLQ 1,52 +7,35
LLQ 0,76 +7,20
Sid 9
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Rådighet
Sökanden har rådighet genom att föreningen äger berörda fastigheter Rinnebäcks
Stamp 1:2 och Rinnebäcks Mölla 3 på vilka arbetsområdet ligger. Omlöpets nedre
del ligger delvis på fastigheten Rinnebäcks Stamp S2, vilket är en samfälld
fastighet. Sökanden har rådighet genom ett servitutsavtal.
Teknisk beskrivning
Befintlig anläggning
Dammen består av en ca 170 m lång stensatt dammvall som sträcker sig snett
uppströms från dammfästet på den norra stranden till den södra stranden. Dammvallen
fungerar som en överfallsdamm på en sträcka om ca 130 m och har en
krönhöjd som varierar mellan +7,35 till +7,75 med en medelhöjd om ca +7,55.
Dammen är bevuxen av träd och sly. Dammvallen fortsätter ca 40 m på den södra
sidan med en del som inte överspolas och har där en krönhöjd mellan +8,10 till
+8,60.
Vid dammens södra landfäste ligger resterna av en gammal stampränna som är
blockerad i övre delen. Dammvallen har här en överyta med krönhöjden ca +8,10.
Stamprännan är torrlagd och sträcker sig ca 50 m från dammvallen till
vattenområdet direkt nedan dammens södra del.
Vid dammens norra landfäste finns ett mindre utskov med fria bredden 59 cm och
botten på nivån +6,70. Utskovet är försett med en planlucka. Planluckan har sedan
länge rostat fast och är inte i drift. Utöver denna lucka finns inga
regleringsanordningar i dammen.
I södra delen av dammen finns den nuvarande fiskvägen i form av ett urtag i
dammvallen med syfte att koncentrera flödet. Dammvallen har sänkts på en sträcka
om ca 4 m. Botten av fiskvägen ligger på nivån ca +6,90. Fiskvägen har en lutning
som överstiger 15 % och är därför enbart passerbar för starksimmande arter vid
gynnsamma förhållanden.
Sid 10
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Planerade åtgärder
Omlöp
Den tidigare stamprännan byggs om till ett omlöp. Inloppet från ån till stamprännan
byggs som en naturlik stenfodrad tröskel i befintlig dammvall.
Stigrännan i omlöpet utgår till stor del från den nuvarande utformningen av
stamprännan. Stamprännans utformning med en bottenbredd på ca 2-3 m samt
slänter i lutningen 1:2,5 till 1:5 bevaras. Organiskt material och träd i stamprännan
tas bort. Träd på sidorna om stamprännan bevaras.
Bottennivån anpassas för att skapa ett jämnt fall på ca 2 %. Åfåran ges ett
erosionsfoder av naturligt avrundade stenar i fraktionerna 100-800 mm.
För att omlöpet ska få en naturlik och funktionell åfåra placeras block ut i ett
oregelbundet mönster för att skapa en stor variation av bottenstrukturen med
varierande vattenhastigheter.
Avbördning i fiskvägen styrs av den flödesdimensionerande tröskeln i omlöpets
inlopp och flödet varierar beroende på den totala vattenföringen. Tröskeln anpassas
för att vid medellågvatten (MLQ =1,5 m3/s) avbörda nästan hela åns vattenflöde. En
liten del av vattenflödet kommer dock fortsatt att gå över de dammdelar som ligger
på nivåer under +7,30 eller inte är helt täta. Vid högre total vattenföring i ån
kommer ett större vattenflöde gå genom omlöpet. Flödet i omlöpet kommer att
motsvara det som i nuläget avbördas i den befintliga fiskvägen.
Blockering nuvarande fiskväg
Öppningen i dammvallen för den nuvarande fiskvägen blockeras med natursten av
varierande storlek för att styra flödet mot omlöpet vid låg vattenföring. Vattenavledningen
till fiskvägen styrs således om från den nuvarande fiskvägen till
omlöpet.
Sid 11
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Biotopvårdsåtgärder
En ca 100 m lång rensad sträcka av naturfåran nedströms omlöpets mynning
återställs. Detta åstadkoms genom att botten förses med omväxlande större block,
stenar och lekgrus för att skapa lek- och uppväxtområden för lax och öring. Död
ved tillförs genom trädstockar som förankras väl i stenblock. Djupfåran intill den
södra stranden bevaras men material tillförs även i denna.
Rensning av växtlighet på dammvall
Dammvallen rensas på sly och träd för att minska risk för skador på dammvallen
och bevara dammens avbördningsförmåga. Träd som står i anslutning till
dammvallen men inte direkt på den bevaras.
Kringåtgärder
Stigen som sträcker sig från södra brofästen längs med åns södra strand förbättras
genom utläggning av stenkross. Träräcken anläggs längs parti med branta slänter
ned mot ån. En informationsplats anläggs bredvid mynningen av fiskvägen med
informationstavla och eventuella bänkar.
Tidsplan och byggtid
Arbetstiden hemställs på tre år. Arbetena planeras att utföras under sommar och
höst 2021 alternativt 2022 vid låg vattenföring. Byggtiden uppskattas till 4-8
veckor. Efter vinterns högflöden görs en inventering av omlöpet samt åfårans
utveckling och eventuella kompletteringsarbeten utförs under 2022 alternativt 2023.
Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen i Skåne län har den 15 april 2020 beslutat att den ansökta
vattenverksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Sammanfattning
Miljökonsekvensbeskrivningen visar att planerade åtgärder vid Rinnebäck ligger i
linje med berörda miljömål samt bidrar till uppfyllandet av miljökvalitetsnormer.
Sid 12
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
De planerade åtgärderna skapar en förbättrad konnektivitet för Kävlingeåns
akvatiska arter vid Rinnebäck. Framförallt svagsimmande arter och fauna kommer
kunna passera omlöpet som tidigare inte haft möjlighet att passera den nuvarande
fiskvägen. Biotopvården kommer därtill att återskapa strömhabitat vilket gynnar
strömlevande fisk och fauna. Därmed skapas positiva effekter för Kävlingeåns
naturmiljö med ett bättre skydd för hotade arter.
De planerade åtgärderna tar hänsyn till kulturmiljön vid Rinnebäck. Påverkan på
dammbyggnaden blir minimal och den tidigare stamprännan utnyttjas som omlöp
och blir åter vattenförande. Förslagen överensstämmer med det förslag på
kulturmiljöhänsyn som Länsstyrelsen i Skåne län lämnat i en kulturhistorisk
utredning.
De negativa effekter som redovisats är grumling, buller, förbrukning av natursten
och utsläpp av växthusgaser under byggnation. Dessa effekter är en förutsättning för
att projektet ska kunna genomföras. Effekterna är jämförelsevis små och de
förväntade positiva effekterna med projektet överväger.
Området på åns norra sida, på fastigheten Rinnebäck Mölla 3, är förorenat på grund
av den före detta polystyrenfabriken och annan verksamhet. Området har MIFOklassning
3, måttlig risk. Föroreningar fanns tidigare i åfåran närmast den norra
stranden i form av plaststycken. Dessa plockades bort 2020. Den sökta
verksamheten sker i sin helhet utanför förorenat område. Trädfällning på
dammvallen kommer inte att beröra åbotten.
Nollalternativet och alternativa utföranden
Nollalternativet innebär att inget omlöp anläggs, nuvarande fiskväg kvarstår
oförändrad, ingen biotopvård utförs nedanför dammen och träd på dammen
kvarstår.
Som alternativa utförande redogörs för två alternativ; partiell utrivning och full
utrivning. Partiell utrivning innebär att dammen sänks ca 1,1 m på en sträcka om ca
Sid 13
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
20-30 m vid södra landfästet. En full utrivning innebär att hela överfallsdammen, ca
130 m, tas bort i sin helhet.
Möjlighet att uppnå miljökvalitetsnorm
Kriteriet för god status på konnektivitet i upp- och nedströms riktning formuleras
enligt HVMFS 2019:25, bilaga 3, tabell 2.1 på följande vis:
“1 % till mindre än 25 % av de vandringsbenägna fiskarterna enligt referensförhållandet
saknas på grund av bristande konnektivitet i uppströms och nedströms
riktning eller saknar möjlighet att vandra inom eller genom ytvattenförekomsten.”
Notera att kriteriet bedömer andelen fiskarter som saknas i vattenförekomsten och
inte antalet individer av en specifik art som saknas.
Vandringshindren i vattenförekomsten behöver, för att detta kriterium ska påverkas,
vara så allvarliga att en fiskart saknas i vattenförekomsten. Det är således inte av
vikt om exempelvis endast 73 av 100 havsöringar som anländer till första hindret
passerar alla hinder; såvida antalet är tillräckligt för att upprätthålla en livskraftig
havsöringsstam i vattenförekomsten. Här gäller att arten inte ska ha begränsade
möjligheter att förflytta sig inom eller mellan ytvattenförekomster så att artens
åldersstruktur, fortplantning eller utveckling väsentligt påverkas (HVMFS
2019:25).
I berörd vattenförekomst är konnektiviteten i upp- och nedströms riktning klassad
som otillfredsställande. Majoriteten av de vandringsbenägna fiskarna som kan
tänkas finnas vid referensförhållanden har påträffats i vattenförekomsten varav
många är vanligt förekommande vid elfisken, fällfångster eller nätfångster (tabell 2
– se nedan). Således bör bedömningen ha gjorts utifrån att arter hindras i sin
vandring så att artens åldersstruktur, fortplantning eller utveckling väsentligt
påverkas. Tabell 2 (se nedan) är ett försök till att bedöma de arter som kan tänkas
vara påverkade. Sökandens bedömning kommer fram till att 44 % av fiskarterna
hindras i sin vandring så att artens åldersstruktur, fortplantning eller utveckling
väsentligt påverkas. Det skulle innebära att konnektiviteten i upp- och nedströms
Sid 14
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
riktning är måttlig. För otillfredsställande klassning som den nuvarande klassningen
gör gällande är mer än 65 % av arterna påverkade.
Den sökta verksamheten innebär att en faunapassage med 2 % lutning anläggs förbi
Rinnebäcks dämme. En fiskväg med 2 % lutning medför att all förekommande fisk
och fauna kan passera. Således leder sökt verksamhet till att svagsimmande arter
kan passera och den negativa påverkan som vandringshindret har på svagsimmande
fisk undanröjs.
Tabell 2. Vandringsbenägna fiskarter i vattenförekomsten och bedömning av
nuvarande påverkan
Fiskarter 1 Förekommer2 Vanligt förekommande
2
Stort vandringsbehov
3
Definitivt 4 MIKN 5
Abborre Ja Ja Ja
Benlöja Ja Ja Ja
Elritsa Ja Ja Ja
Flödnejonöga Ja Ja Ja
Färna Ja
Gädda Ja Ja Ja
Gärs Ja Ja Ja
Gös Ja Ja Ja Ja
Havsnejonöga Ja Ja Ja
Id Ja Ja
Lake Ja Ja
Lax Ja Ja Ja
Mört Ja Ja Ja
Vimma Ja Ja Ja Ja
Ål Ja Ja Ja Ja
Öring Ja Ja Ja Ja
Totalt 13 av 16 10 av 16 7 av 16 11 av 16 7 av 16 (44
%)
1.Vandringsbenägna fiskarter som kan tänkas förekomma vid referensförhållanden. Bedömning av Fiskevårdsteknik
samt HaVs föreskrifter (HVMFS 2019:25)
2. Förekomst vid elfiske, nätprovfiske eller fällfångster i vattenförekomsten (Eklöv 2016)
3. Vandrar mellan sjö och vattendrag eller vattendrag och kust under livscykeln (HVMFS 2019:25)
4. Rinnebäck utgör troligen definitivt vandringshinder vid MQ eller lägre. Bedömning utifrån fiskars
simförmåga (HaV 2013:14)
5. Fiskarter bedöms hindras i sin vandring så att artens åldersstruktur, fortplantning eller utveckling
väsentligt påverkas. Bedömning av Fiskevårdsteknik.
För fiskar som är beroende att vandra mellan olika vattenförekomster i sin livscykel
krävs även en hög passageeffektivitet. Sökt omlöp lutar 2 % och är relativt kort (50
Sid 15
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
m) vilket innebär att 100 % av de fiskar som hittar fiskvägen kan förväntas kunna
passera. Sammantaget förväntas passageeffektiviteten vara mycket hög.
Det är dock svårt att förutsäga en exakt förväntad passageeffektivitet. En jämförelse
kan dock göras med fiskvägen i Herting, Ätran. Hertings fiskväg har, likt sökt
omlöp, en stor andel av det tillgängliga vattnet som passerar fiskvägen. Till skillnad
från Ätran har dock Rinnebäck inget aktivt vattenkraftverk som riskerar att anlocka
fisk fel. Vid Herting uppnåddes följande passageeffektiviteter: 96 % uppvandrande
lax, 67 % för uppvandrande havsnejonöga, 96 % för nedvandrande kelt, 90 % för
smolt och 97-100 % för blankål. Givet att förutsättningarna för vid Rinnebäck är
minst lika bra som vid Herting bedömer sökanden att fiskvägseffektiviteten för
samtliga arter i uppströms riktning bör överstiga 95 % och i nedströms riktning
något lägre men över 90 % jämfört med referensförhållandena.
Givet att övriga vandringshinder i vattenförekomsten åtgärdas med bästa möjliga
teknik är sökandens bedömning att passageeffektiviteten vid Rinnebäck kommer
vara så hög att miljökvalitetsnormen för konnektivitet i upp- och nedströms riktning
kan uppnå god status med god marginal.
Sökanden vill dock påpeka att nollalternativet i sökt verksamhet är att dammen
bevaras och att inget omlöp byggs. Enligt praxis från Weserdomen gäller icke
försäkringskravet för MKN. Konnektiviteten vid Rinnebäck kommer otvivelaktigt
bli bättre genom sökt verksamhet jämfört med nollalternativet. Oavsett detta
bedömer sökanden att sökt verksamhet inte förhindrar möjligheten att uppnå god
konnektivitet i upp- och nedströms riktning.
Anlockning
Anlockningen till fiskvägen bedöms vara mycket bra på grund av omlöpets
placering samt den stora andel vatten som passerar fiskvägen. Den långa snedställda
skibordsdammen medför att fisk styrs längs med dammen in i den kil som bildas
längst upp vid omlöpets mynning. Fisk orienterar vid varje position mot det
dominerande flödet. Fisk förväntas generellt att vandra upp i den djupa, breda
Sid 16
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
åfåran med dominerande flöde framför att försöka forcera ett litet flöde som går
över dammen. Dammen fungerar på så vis som ett långt inlöp. Liknande lösningar
med snedställda överfallsdammar har bland annat använts vid Köpingebro
kontrollstation i Nybroån och Herting i Ätran. Dessa anläggningar har visat sig ha
mycket bra anlockning.
Fiskvägen avbördar även en stor andel av det totala vattenflödet i ån. Andelen
varierar med det totala flödet i ån (tabell 3). Vid medellågvattenföring (MLQ) eller
lägre passerar i princip hela åns vatten fiskvägen varpå fisk har lätt att hitta. Vid
medelvattenföring (MQ) passerar 29 % av flödet fiskvägen. Vid högre
vattenföringar minska andelen gradvis men eftersom fisk vägleds av
skibordsdammen, enligt redogörelse ovan, så kommer fisken ledas in i kilen vid
fiskvägens mynning. Väl där är fiskvägen det dominerande flödet. Som jämförelse
kan nämnas att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) anger att anlockningen av lax
och öring bedömts som god vid 6-23 % av flödet i älven (HaV 2013:14).
Tabell 3.Flöde och flödesfördelning i fiskväg vid karaktäristiska vattenföringar.
Total
vattenföring (m3/s)
Övervattenyta
(RH2000)
Flöde fiskväg
(m3/s)
Flödesandel
fiskväg
(%)
HQ50 106 +8,05 8,2 8%
MHQ 55,7 +7,90 6,1 11%
MQ 10,5 +7,60 3,0 29%
MLQ 1,52 +7,35 1,3 86%
LLQ 0,76 +7,20 0,7 92%
Vid låg vattenföring kommer nedvandrande fisk att anlockas till fiskvägen på grund
av att allt vatten passerar den. Vid högre vattenföringar börjar vatten spillas över
dammvallen. Nedvandrande fisk kan vid högre vattenföring passera dammen i
nedströms riktning utan problem. Dammens krön har mindre försänkningar vilka
medger tillräckligt djup för att fisk ska kunna passera.
Vad gäller anlockning till diket i åfåran så bedöms risken att fisk felaktigt ska
anlockas dit som väldigt liten på grund av det lilla flödet och djupet. Flödet i diket
är väldigt litet i förhållande till det från omlöpet. Uppskattningsvis är medelvattenSid
17
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
föringen i diket ca 20 1/s vilket endast är en bråkdel av flödet i omlöpet. Djupet i
diket är ca 5-10 cm så endast mindre fisk bedöms vara benägna att vandra upp. Om
fisk mot förmodan felaktigt vandrar upp i diket så kommer de inte längre än ca 35
m där diket faller ca 1 m ut från en kulvert varpå de torde vända och hitta omlöpet.
Kontroll
Fiskvägen är designad enligt bästa möjliga teknik. Det är en naturliknande fiskväg
med en lutning som inte överstiger 2 %. En stor andel av det totala vattenflödet
avbördas i fiskvägen och dess placering är optimal för att erbjuda bra anlockning.
Det finns således ingen anledning att tvivla på fiskvägens funktion. Förslag på
villkor kopplat till vattenföringen har föreslagits för att säkerställa tillräcklig
vattenföring i omlöpet vid lågvatten.
Om funktionskrav avseende passageeffektivitet ska ställas som villkor måste det
också gå att följa upp dessa krav. Normen för att följa upp passageeffektivitet
innebär att telemetristudier ska genomföras (FprEN 17233:2020). Det innebär att
fisk fångas, märks och följs i sin vandring med ett antal mottagare som placeras i
eller runt vattnet. Studierna är mycket arbetsintensiva. För att avspegla
vandringsförhållanden måste försöken dessutom göras vid olika vattenföringar och
årstider för alla de arter som vill studeras. Sammantaget är det studier som är
mycket dyra att genomföra. De har därför endast utförts på ett fåtal platser i Sverige
oftast kopplade till stora kostsamma projekt. I detta fall skulle kostnaderna för
sådana studier långt överstiga kostnaden för själva åtgärderna. Det är därför inte
rimligt att ställa krav på sådana funktionskrav i detta fall.
Ett alternativ till dessa kostsamma studier är installation av en fiskräknare.
Fiskräknaren ger en bra bild av fiskvandringen i fiskvägen, vilka arter som kan
passera och antalet individer som passerar. Även om det inte ger en exakt siffra på
passageeffektiviteten kan en god övergripande uppfattning av fiskvägens funktion
erhållas. En fiskräknare innebär dock en betydande merkostnad även om
kostnaderna är lägre än för telemetristudier och medför dessutom ett stort löpande
drifts- och underhållsbehov. På grund av den tidvis stora vattenföringen i omlöpet,
Sid 18
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
upp till 8,2 m3/s, bedöms det vara mycket svårt att installera och underhålla en
fiskräknare i omlöpet. En annan fiskräknare finns dessutom installerad i en fiskväg
vid Håstad mölla ca 6 km uppströms i Kävlingeån. Den fiskräknaren kan bland
annat ge en bild av antalet passerande havsöringar och laxar förbi samtliga dämmen
nedströms. Därtill finns en fiskfälla vid Håstad som räknar nedvandrande fisk så
som smolt, utlekt havsöring och blankål. Det finns således redan goda
förutsättningar för uppföljning av fiskvandringen i Kävlingeån.
På grund av hög kostnad, praktiska utmaningar och redan befintlig uppströmsliggande
fiskräknare/fälla så bedöms det inte rimligt att installera en
fiskräknare vid Rinnebäck.
INKOMNA YTTRANDEN M.M.
Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker ansökan under förutsättning att tillståndet
utöver vad som föreslagits av sökanden, förenas med följande villkor:
förbud mot fiske enligt 28 kap. 13 § miljöbalken i faunapassagen samt en bit
upp- respektive nedströms faunapassagen och att detta område tydligt ska
markeras med skyltar vilka sedan ska vidmakthållas av sökanden.
tappning till faunapassagen under olika flödesförhållanden ska fastställas i
villkor. Det för att säkerställa att vatten avleds i tillräcklig mängd för att
uppnå en fullgod anlockning vid olika flödesförhållanden. De olika flödena
ska tydligt markeras på en pegel i faunapassagen för att möjliggöra tillsyn
och uppföljning av tillståndet.
Om flödet understiger 760 l/s ska tillrinningen, minus 100 1/s, alltid släppas
i faunapassagen, det vill säga 660 1/s. Denna nivå ska tydligt markeras på en
pegel i faunapassagen för att möjliggöra tillsyn och uppföljning av
tillståndet.
Länsstyrelsen anför följande. Enligt sökanden bedömer kriteriet för god status för
konnektivitet andelen fiskarter som saknas i vattenförekomsten och inte antalet
individer av en specifik art som saknas, en bedömning av kriteriet som länsstyrelsen
Sid 19
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
endast delvis delar. Förutom bedömning av andelen fiskarterna som saknas enligt
referensförhållandet på grund av bristande konnektivitet bedömer kriteriet även
andelen fiskarter som saknar möjlighet att vandra inom eller genom
ytvattenförekomsten. Att kriteriet även bedömer andelen fiskarter som saknar
möjlighet att vandra inom eller genom vattenförekomsten framgår sist i respektive
klassningsgräns i aktuell tabellbilaga, eller saknar möjlighet att vandra inom eller
genom ytvattenförekomsten. Länsstyrelsen ifrågasätter inte att föreskrifterna inte
bryts ner på individnivå och länsstyrelsen har heller inte angett att så skulle vara
fallet. Länsstyrelsen menar dock att det för att inte påverka fiskarternas
åldersstruktur, genetisk diversitet och populationernas välmående generellt behövs
att en stor andel av individerna i populationen kan vandra fritt och nå exempelvis
lek-, uppväxt- och födosöksområden. Länsstyrelsen menar därför att det är relevant
att titta på exempelvis passageffektivitet vid en anläggning på individnivå vid
bedömning av om en föreslagen vandringslösning är fullgod eller inte. Det är också
så funktionsvillkor för en passagelösning typiskt sätt brukar utformas i samband
med prövningar, att en viss andel ska kunna passera anläggningen utan fördröjning.
Av ansökan framgår att det finns en liknande faunapassage i systemet samt att tre
nya faunapassager ska anläggas efter tillstånd för elproduktion meddelats av Markoch
miljööverdomstolen under 2020. Länsstyrelsen har med bakgrund av redan
anlagd och planerade faunapassager i vattensystemet samt med hänsyn till påverkan
på miljökvalitetsnormen för konnektivitet i upp- och nedströms riktning framfört att
sökande behöver undersöka och redogöra effekterna av flera på varandra följande
faunapassager i samband med ansökan. Sökanden har i senaste kompletterande
underlag bedömt att passageeffektiviteten för planerat omlöpe i Rinnebäck bör
överstiga 95 procent i uppströms riktning och vara över 90 procent i nedströms
riktning för samtliga arter i vattenförekomsten jämfört med referensförhållandena.
Sökande har även bedömt att passageeffektiviteten vid Rinnebäck kommer vara så
hög att miljökvalitetsnormen för konnektivitet i upp- och nedströms riktning med
marginal kan uppnå god status om övriga vandringshinder i vattenförekomsten
åtgärdas med bästa möjliga teknik.
Sid 20
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsnormen för konnektivitet inte kommer
uppnå god status om anlagd och planerade faunapassager inom vattenförekomsten
har en passageeffektivitet på 90 procent. Om angivna faunpassagerna uppnår sådan
passageeffektivitet kommer drygt 40 procent av fiskvandringen utifrån
referensförhållandet riskera att utebli. Däremot bör normen kunna uppnås om
berörd faunapassage och övriga passager i vattenförekomsten uppnår 95 procent i
passageeffektivitet, dock endast med liten marginal.
Anlockning
Länsstyrelsen delar sökandes bedömning att anlockningen till omlöpet kommer vara
god vid låg- och medelvattenföring då hela eller stora delar av flödet kommer att
passera via faunapassagen. Enligt sökandes redovisning minskar flödesandelen i
omlöpet dock vid högre vattenföring och fisk riskerar då enligt länsstyrelsens
bedömning att försöka passera skibordsdammen innan de leds vidare till fiskvägens
mynning. Därmed finns en risk att fisk och andra akvatiska organismer vid sådana
flöden uppehåller sig längre nedströms om dammanläggningen än om sökande valt
någon av de alternativa utformningarna, exempelvis en partiell utrivning. För att
säkerställa att flödesfördelningen till omlöpet tillåts öka vid ökande flöden för att
åstadkomma en fungerande anlockning bör det fastställas i villkor hur flödesfördelningen
till omlöpet ska vara vid olika flödesförhållanden.
Villkor för att säkerställa fiskvägseffektivitet (passageeffektivitet)
Sökande framhäver att de kommer att uppnå en god passageeffektivitet i ansökan
och anger denna som framgår ovan till 95 % respektive 90 % men är motvillig att
fastställa detta i ett villkor. Länsstyrelsen anser dock att det utgör ett sådant
åtagande från sökanden att de menar att den angivna utformningen ska uppnå en
sådan passageeffektivitet att detta, i det fall sökanden inte föreslår ett konkret
funktionsvillkor, får anses rymmas inom det allmänna villkoret. Anges i ansökan att
en faunapassage med 95 % passageeffektivitet ska anläggas är det att anse som ett
åtagande från sökanden inom ramen för det allmänna villkoret och det kan därför
också vara skäligt att det följs upp via ett specifikt villkor om uppföljning.
Sid 21
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsen, som tillsynsmyndighet över vattenverksamheter, erinrar om att
fiskevårdsföreningen genom tillsyn kan komma att bli skyldiga att visa att
passageeffektiviteten i huvudsak uppnår sådan funktion som sökanden åtagit sig i
samband med sina ansökningshandlingar och som tillståndsmyndigheten lämnat
tillåtelse för. Uppföljning av verksamhetens funktion, genom fiskräknare på så vis
som övervägs nedan, kan då anses utgöra en del av verksamhetsutövarens
egenkontroll av verksamheten och dess verkningar. I detta faller dammanläggningens
inverkan på fiskvandringen och om de skyddsåtgärder som vidtagits
fungerar för att avhjälpa den bristande konnektiviteten till följd av sökandens
dämningsverksamhet.
Länsstyrelsen anser precis som sökanden att om funktionskrav ska ställas på
passageeffektiviteten behövs också villkor som går att följa upp. Precis som
sökande redogör för är telemetristudier vanligt förekommande förfarande för att
följa upp passageeffektivitet, vilket dock både är arbetsintensivt och kostsamt.
Eftersom kostnaderna för sådana omfattande telemetristudier kan överstiga priset
för åtgärden får det i detta fall anses oskäligt med sådan uppföljning. Länsstyrelsen
anser dock, vilket också sökande presenterat i det kompletterande underlaget att
installation av fiskräknare utgör ett alternativ till telemetristudier. Fiskräknare ger
en bra bild av antalet individer och arter som passerar i fiskvägen och en
övergripande bild av att fiskvägens generella funktion för upp- och nedströmspassage.
Länsstyrelsen instämmer att installation och underhåll av en permanent
fiskräknare kan utgöra en betungande kostnad för fiskevårdsföreningen.
Länsstyrelsen har därför övervägt att yrka på installation av en mobil fiskräknare för
att utvärdera funktionen av faunapassagen under olika förhållanden men har inte
funnit det motiverat att i dagsläget yrka på ytterligare en sådant villkor.
Länsstyrelsen erinrar dock om att tillsynsmyndigheten kan komma att ställa krav på
uppföljning av faunapassagens funktion i det fall faunapassagen inte uppnår sådan
funktion som sökanden åtagit sig i målet.
Sid 22
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Kontroll och underhåll
Länsstyrelsen noterar att fiskevårdsföreningen anser sig ha praktisk erfarenhet från
underhållsarbete vid nedströmsliggande fiskväg i Silverforsen. Länsstyrelsen har
därför ingen erinran på sökandens förlag avseende presenterat tidsintervall för den
fortlöpande tillsynen av faunapassagen. Länsstyrelsen är även positiv till sökandes
villkorsförslag om att ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med
tillsynsmyndigheten och ges in till tillsynsmyndigheten senast två månader innan
arbetena påbörjas.
Läckage genom dämmet
Länsstyrelsen har i tidigare yttrande framfört att sökande behöver framföra en
redovisning över läckaget genom dammanläggningen samt efterfrågat underlag hur
eventuellt läckage skulle kunna påverka funktionen i faunapassagen. Enligt ansökan
utgör karaktäristisk lågvattenföring cirka 760 1/s uppströms om
dammanläggningen. Läckaget genom dämmet är cirka 60 1/s vid lågvattenföring
enligt det kompletterandet underlaget, men är enligt underlaget endast en
uppskattning då det inte varit möjligt att exakt mäta läckaget. Med bakgrund av de
osäkerheter som förekommer kring läckaget så har sökanden reviderat sitt
villkorsförslag och tagit höjd för den osäkerhet som föreligger. Sökanden ändrar sitt
föreslagna villkor om accepterat läckage genom dammen vid lågvattenföring från
60 1/s till 160 1/s, det vill säga med mer än 150 %. Det framgår inte att
anläggningen har ett sådant läckage idag. Länsstyrelsen bedömer det som skäligt att
ta höjd för osäkerheten i dagens läckageuppskattning men anser att sökande går för
långt i villkorsförslaget. I det fall läckaget skulle öka från det idag uppskattade
omkring 60 1/s till 160 1/s vid lågvatten som sökande nu vill göra gällande menar
länsstyrelsen att det under sådana omständigheter åligger sökanden att vidta
underhåll på sin dammanläggning för att minska läckaget. Givet osäkerheterna i
mätningen bedömer länsstyrelsen det som skäligt att läckaget genom anläggningen
vid lågvattenföring tillåts utgöra maximalt 100 1/s och inte 160 1/s som sökande nu
ändrat sitt yrkande i samband med kompletteringen. Länsstyrelsen anser därmed att
villkoret ska ändras så att ett läckage om maximalt 100 1/s vid lågvattenföring får
förekomma genom dammanläggningen.
Sid 23
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Påverkan på kulturmiljön
Krutmöllan uppströms om dammanläggningen Rinnebäck är av stort kulturhistoriskt
värde. Miljön har pekats ut i det regionala kulturmiljöprogrammet för
Skåne som en viktig del av den särskilt värdefulla miljön Stångby – V Hoby –
Krutmöllan och ingår även i ett utpekat kulturmiljöstråk som omfattar miljön längs
Kävlingeån. Vattenmiljön med dammspegel i anslutning till de stora kvarnbyggnaderna
runt Krutmöllan utgör en viktig beståndsdel i miljön och har stor
betydelse både för upplevelsen av platsen och för det kulturhistoriska värdet.
Länsstyrelsen instämmer med sökanden att en kraftig avsänkning av vattennivån vid
Krutmöllan skulle påverka dess kulturmiljövärden negativt.
Införande av fiskeförbud kring verksamhetens skyddsåtgärd
Enligt 28 kap. 13 § miljöbalken får förbud mot fiske inom ett visst område
meddelas i samband med beslut om anordningar för att främja fisket eller för att
förebygga skador på fisket. I Naturvårdsverkets (samt Havs- och vattenmyndighetens)
handbok (2008:5) Vattenverksamheter anges att det inom anslutande
områden till fiskvägar eller i samband med andra åtgärder för att främja fisket är
lämpligt att införa fiskeförbud.
För uppströmsvandrande fisk kommer anlockningen till omlöpet gå längs med
dammkonstruktionen, som har en längsgående placering över vattendraget. Uppströmsvandrande
fisk som försöker ta sig förbi anläggningen i Rinnebäck behöver
därför passera längs med dammkonstruktionen för att hitta faunapassagen vid
dammkonstruktionen sydöstra ände. Länsstyrelsen bedömer att det föreligger en
risk att uppströmsvandrande fisk vid vissa flöden försöker passera över dammkonstruktionen
innan de väljer att fortsätta vidare till faunapassagen. Länsstyrelsen
ser även en risk att anlockningen vid vissa flöden inte är tillräcklig stark för att fisk
på ett effektivt sätt ska hitta faunapassagen. Därmed är det sannolikt att akvatiska
organismer vid vissa flöden kommer uppehålla sig en längre tidsperiod nedströms
dammkonstruktionen och dess skyddsåtgärd än om verksamheten inte funnits på
platsen. För att säkerhetsställa effektiviteten i verksamhetens förslagna
Sid 24
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
skyddsåtgärd och möjligheten för fisk att nå fram till faunapassagen är det därför
viktigt att fiskar kan passera längs med dammkonstruktionen utan störande inslag.
Länsstyrelsen bedömer det därför skäligt att faunapassagen och en kort sträcka
nedströms faunapassagen fredas från fiske till förmån både upp- och nedströmsvandrande
fisk. Länsstyrelsen bedömer även att en mindre sträcka uppströms om
intaget till fiskvägen behöver fredas från fiske för att säkerhetsställa passage av
nedströmsvandrande fisk.
Syftet med föreslagen skyddsåtgärd är enligt sökande att åtgärda det specifika
vandringshindret som den befintliga dammen utgör. Om fiske utförs inom
faunapassagen till vilken all fisk som ska passera, kommer skyddsåtgärden inte
motverka inverkan från den kvarvarande dammanläggningen. Vid fiske inom
faunapassagen kommer skyddsåtgärden därutav, enligt länsstyrelsens bedömning att
delvis förlora sitt syfte. Fiske i faunapassagen kommer även att äventyra
fiskvägseffektiviteten som sökande redogör för i det kompletterande underlaget till
ansökan. Enligt länsstyrelsen är förbud mot fiske därav nödvändigt även i
föreslagen skyddsåtgärd.
Enligt länsstyrelsens bedömning utgör föreslagen skyddsåtgärd en anordning för att
främja fisket. Baserat på ovanstående bedömer länsstyrelsen att särskilda villkor
behöver fastställas för verksamhetens skyddsåtgärd och yrkar därför att domstolen
meddelar fiskeförbud enligt 28 kap. 13 § miljöbalken för det område som
länsstyrelsen framställt. Detta till skydd för fisk i vattensystemet och för att
förebygga skador på fisk i systemet samt för att kunna säkerställa att faunapassagen,
som ska användas som skyddsåtgärd för verksamheten, blir en fredad zon från fiske
och därmed får en uttalad roll som skyddsåtgärd för dämningsverksamheten.
Området som omfattas av fiskeförbud ska tydligt markeras ut av sökanden och
skyltningen ska därefter vidmakthållas av sökanden.
Eftersom sökande kommer omfattas av fiskeförbudet saknas skäl att meddela
ersättning enligt 31 kap. 16 § miljöbalken.
Sid 25
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsen yrkar på ersättning för rättegångskostnader med 17 600 kronor.
Bygg- och miljönämnden i Kävlinge kommun har inga synpunkter eller erinringar.
Miljönämnden i Lunds kommun tillstyrker ansökan.
Michael Kjellberg och Susanne Gustafsson, Hobymölla 1:8 (Krutmöllans
Walskvarn), tillstyrker ansökan. De framhåller att allt annat än ett bevarande av
dammbyggnaden med nuvarande krönhöjd i Rinnebäck kommer att inverka menligt
på deras fastighet och den omgivande natur- och kulturmiljön.
Sydvatten AB har inga synpunkter på projektet.
Kävlingebygdens naturskyddsförening tillstyrker ansökan.
Sökanden har uppgivit att föreningen accepterar länsstyrelsens förslag till
ytterligare villkor. Beträffande tappningen hänvisar sökanden till vad som
redovisats i den tekniska beskrivningen där flödet i fiskvägen beskrivs vid olika
flödesförhållanden.
DOMSKÄL
Rådighet
Fiskevårdsområdesföreningen har genom ägande och servitutsavtal erforderlig
rådighet enligt 2 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet.
Miljökonsekvensbeskrivning
Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller
kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras.
Sid 26
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Befintlig dämning
Enligt 5 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska en verksamhet som
bedrivs i enlighet med en urminnes hävd anses bedrivas med stöd av en rättighet
som har tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.
Den som påstår sig ha stöd för sin verksamhet i urminnes hävd har bevisbördan för
rättighetens existens och dess innehåll. Rättskraften hos denna hävd är dock
begränsad till vad som kan visas vara tillåtet i förhållande till hur anläggningen är
konstruerad och verksamheten bedrivits (prop. 2017/18:243 s. 110).
Den som åberopar att en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd behöver
kunna visa att verksamheten påbörjades minst två mansåldrar före jordabalkens
ikraftträdande, dvs. inte senare än i början av 1880-talet, och att den rätt som
urminneshävden utgör har uppstått till följd av att verksamheten under de två
mansåldrarna fram till jordabalkens ikraftträdande 1972 har lämnats “oqvald och
obehindrad”, dvs. bedrivits obestridd (prop. 2017/18:243 s 236).
För urminnes hävd bör det räcka med att verksamhetsutövaren med hänsyn till
omständigheterna kan göra sannolikt att den verksamhet som bedrivs idag inte i
något väsentligt avseende skiljer sig från hur den kan antas ha bedrivits före
införandet av de tillståndskrav som miljöbalken sedan ersatte (Civilutskottets
betänkande 2017/18:CU31 s. 19).
Fiskevårdsområdesföreningen har åberopat urminnes hävd för befintlig
dammanläggning och den uppdämning av Kävlingeån som skapats genom denna
vattenanläggning. Till stöd för sin talan har föreningen ingivit en kulturhistorisk
utredning (Ett urval vandringshinder i Skåne län II, 2018), samt en historisk
kartanalys utförd av Fiskevårdsteknik i Sverige AB 2020.
Av handlingarna framgår att det på platsen för det nuvarande dämmet funnits en
damm sedan i vart fall 1765. Detta talar för att det kan vara fråga om urminnes
hävd. Inget tyder på att dammen skulle ha byggts på eller förstärkts med betong.
Sid 27
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Dock har den tidigare intagskanalen till möllan blockerats under 1960-talet. Likaså
har stamprännan samt ett utskov i dess anslutning blockerats. Dessutom har själva
dämmet ändrats, genom att en liten sänkning utfördes i dämmets södra del, när den
nuvarande fiskvägen utfördes 2007. Denna ombyggnad skedde utan föregående
tillståndsprövning.
Det finns inget som tyder på att dämningen ifrågasatts efter början av 1880-talet.
Mark- och miljödomstolen bedömer att de förändringar av dammanläggningen som
skett under 1900-talet är så begränsade att föreningen får anses ha visat att
nuvarande uppdämning av Kävlingeån vid Rinnebäcks dämme bedrivs i enlighet
med urminnes hävd. Denna hävd ska därmed anses motsvara ett tillstånd enligt
miljöbalken.
Villkor för dämningen
Enligt 24 kap. 13 § miljöbalken får mark- och miljödomstolen efter ansökan av
tillståndshavaren ändra villkor i ett tillståndsbeslut.
Fiskevårdsområdesföreningen har yrkat att fyra villkor ska föreskrivas för den
fortsatta dämningen. Länsstyrelsen har yrkat på vissa ändringar och tillägg, vilka
sökanden accepterat.
Mark- och miljödomstolen bedömer att villkor kan föreskrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med parternas samstämmiga uppfattning. Dock ska i det villkor
som begränsar dammkrönets höjd även anges maximal höjd, enligt vad som framgår
av den tekniska beskrivningen till ansökan.
Tillstånd att anlägga faunapassage och genomföra biotopvårdsåtgärder
Den ansökta vattenverksamhetens syfte är att ge förutsättningar för vandring av fisk
och andra vattenlevande djur, samt att skapa värdefulla strömbiotoper för fisk.
Ingen har motsatt sig åtgärderna. Anläggandet av faunapassagen är även nödvändigt
för att kunna efterleva villkor som föreskrivs för den fortsatta dämningen.
Sid 28
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen bedömer att hinder mot de ansökta åtgärderna inte
föreligger enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken eller balkens
bestämmelser i övrigt. Tillstånd ska därför lämnas.
Villkor bör i huvudsak föreskrivas i enlighet med sökandens förslag. Dock bör
frågan om skyddsåtgärder för att motverka grumling lämpligen delegeras till
tillsynsmyndigheten. Kontrollprogram bör upprättas utan krav på samråd med
tillsynsmyndigheten. Myndigheten bör dock ges möjlighet att vid behov
komplettera programmet.
Av ansökningshandlingarna framgår att det finns ett mindre utskov vid dammens
norra landfäste. Utskovet är försett med en spettlucka som sedan länge rostat fast
och är inte i drift. Domstolen bedömer att denna spettlucka bör tas bort och utskovet
blockeras för att säkerställa vattnets väg för framtiden. Detta torde enkelt kunna ske
i samband med övriga tillståndgivna arbeten.
Länsstyrelsen har framhållit vikten av att fiskvägen uppnår tillräcklig
passageeffektivitet. Mark- och miljödomstolen instämmer i parternas uppfattning att
ett funktionsvillkor skäligen inte bör föreskrivas nu. Det bör i stället överlåtas åt
tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva villkor om faunapasagens utformning
samt kontroll av dess funktion.
Förbud mot fiske
Enligt 28 kap. 13 § miljöbalken får förbud mot fiske inom ett visst område
meddelas i samband med beslut om anordningar för att främja fisket. Länsstyrelsen
har yrkat på ett sådant förbud i faunapassagen samt inom mindre områden upprespektive
nedströms passagen. Sökanden har godtagit detta.
Mark- och miljödomstolen noterar att det föreslagna området delvis ligger utanför
de fastigheter som omfattas av ansökan. Dock torde fiskerätten i detta område
Sid 29
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM
M 6195-20
Mark- och miljödomstolen
tillkomma fiskevårdsområdesföreningen som tillika är sökande i målet varför
ersättningsgill skada inte uppkommer.
Mark- och miljödomstolen bedömer att fiskeförbud bör meddelas i enlighet med
länsstyrelsens yrkande.
Övrigt
Arbetstiden och tiden för anmälan av oförutsedd skada bör bestämmas i enlighet
med sökandens yrkande.
Det finns inte skäl att ändra avgiften för målets prövning.
Det finns ett allmänt angeläget intresse att förbättra möjligheten för fiskens
vandring i Kävlingeån. Det har dessutom inte framkommit några motstående
enskilda intressen. Därför bör yrkande om verkställighet medges.
Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 17 600 kronor.
Sökanden får anses ha medgivit yrkandet. Mark- och miljödomstolen bedömer
beloppet som skäligt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01)
Överklagande senast den 18 oktober 2021.
Urban Lund Bertil Varenius
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och
tekniska rådet Bertil Varenius samt de särskilda ledamöterna Lars Bengtsson och
Ann-Christine Vösu.
Sida 1 av 1
www.domstol.se
Anvisningar för överklagande MMD-01 – Dom första instans • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Hur man överklagar
Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du
överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen
inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för
överklagande finns på sista sidan i domen.
Överklaga efter att motparten överklagat
Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den
andra parten också rätt att överklaga även om tiden
har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga.
En part kan anslutningsöverklaga inom en extra
vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett
anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom
4 veckor från domens datum.
Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det
första överklagandet dras tillbaka eller av något annat
skäl inte går vidare.
Så här gör du
1. Skriv mark-och miljödomstolens namn och
målnummer.
2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras.
Tala om vilken ändring du vill ha och varför du
tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta
upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd
längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara
vad du vill visa med varje bevis. Skicka med
skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter
om var domstolen kan nå dig: postadresser,
e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också ombudets
kontaktuppgifter.
5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt
ombud göra det.
6. Skicka eller lämna in överklagandet till mark- och
miljödomstolen. Du hittar adressen i domen.
Vad händer sedan?
Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet
kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär
att domen gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar markoch
miljödomstolen överklagandet och alla handlingar
i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen.
Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning,
kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka
brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen
När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen
tar domstolen först ställning till om
målet ska tas upp till prövning.
Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd
i fyra olika fall.
Domstolen bedömer att det finns anledning att
tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om
mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att
ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra
domstolar vägledning i rättstillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl
att ta upp målet av någon annan anledning.
Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade
domen. Därför är det viktigt att i överklagandet
ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du
har frågor. Adress och telefonnummer finns på
första sidan i domen.
Mer information finns på www.domstol.se.
Bilaga 1